1. Cobá - Mérida

Kaffe och "Brott och straff" innan avfärd från Cobá.

I Cobá kom en buss och stannade vid hotellet för att kolla om jag skulle med. Jag tänkte ju åka till Valladolid (för att sedan, så småningom, ta mej till som ligger Mérida lite längre bort) och bussen gick mycket riktigt dit, till V., men den fortsatte även till Mérida.
"Adónde va?" undrade chauffören. Eh, vart fan ska jag åka nu då... tänkte jag. Valladolid eller direkt till Mérida när nu bussen ändå går dit?
"Eh... öh... Mérida!" svarade jag till slut.
Och så hoppade jag alltså över Valladolid.

Väl framme i Mérida letade jag på det hostel som enligt Lonely Planet (alla backpackares guidebok alltså) skulle ligga bara några hundra meter från busstationen, vilket stämde tack och lov. Tack och lov - därför att min uppbrända rygg helt enkelt inte skulle ha klarat av att bära en ryggsäck längre än ett par hundra meter. Dag två och tre efter stranden gjorde nog mest ont, och detta var dag tre (tror jag?). Om Falun har många farthinder (gupp) så är det inget mot vad dom har i Mexico! Jag lovar. Överallt finns det s.k. 'topes', helt enkelt upphöjda gupp, ganska rejäla. Varje sånt gupp resulterade i friktion mellan "rygghuden" och t-shirttyget och det gjorde så ont att man hade lust att skrika! Tror aldrig jag har haft så ont av solen nån gång förut... Och att bära på ryggsäcken, dessutom meb bh:n som skavde närmast huden, det var bara alltför plågsamt för att man skulle stå ut mer än, som sagt, ett par hundra meter. (Flera nätter när jag skulle sova kände jag hur hela ryggen bara bultade liksom, fy fan alltså.) (Ännu) Mer om ryggen längre fram.
Hittade hostelet, Casa Becil, och dom hade ett enkelrum (inga dorms). Dyrt men det spelade ingen roll just då. Bild:

Gick runt lite i centrum på eftermiddan/kvällningen, gjorde inget speciellt. Kände mej lite ensam, gjorde jag. Mycket var detta p.g.a. min beslutsångest på nåt vis.
"Har bara en och en halv vecka kvar, hur ska jag göra? Ska jag satsa på att ta mej ganska långt västerut (t.ex. till det här San Cristóbal de las Casas)? Isåfall borde jag ge mej av så fort som möjligt, eller åtminstone imorron bitti. ELLER - ska jag skita i alltihop (att åka längre bort) och istället ta mej tillbaks till/mot Cancún och bara slappa? Men jag borde ju besöka några fler ruiner än Cobá nu när jag ändå är här! Och då måste jag åka längre bort. Fast känslan just precis NU är att jag inte har nån lust att krångla till allt och åka längre bort, känner mej lite ensam på nåt vis, osäker, och det känns tryggast att bara åka tillbaka till Cancún och vara där resten av tiden. Men det skulle ju kännas som ett nederlag..."
Och så vidare och så vidare.
Kom inte fram till nånting.
Kände mej nästan gråtfärdig till slut, av irritation över mej själv för jag inte kunde bestämma mej! Kände att jag verkligen inte hade tid att fundera längre när tiden var/är så knapp. På jorden runt var det annorlunda eftersom tiden var i stort sett obegränsad. Då kunde jag vara i BKK två veckor och känna efter vad jag ville, om jag skulle skita i Japan eller åka dit. Nu var det ju liksom annorlunda, tidsmässigt sett.
Det är ju helt underbart att kunna improvisera och göra precis som man vill och ändra planer på ett ögonblick, men nu med den begränsade tiden kändes det bara DRYGT helt plötsligt! Har man elva dar på sig går det INTE för sig att lalla runt och låta tiden utvisa vart man hamnar! Mérida:



Hur det nu blev så gick jag tillbaks till hotellet och sov, och på morronen köpte jag biljett till ett ställe längre söderut vid namn Campeche. Vet inte riktigt hur jag lyckades bestämma mej för detta, men... Hade sett bilder som var jättefina, med hus målade i jättevackra färger. Tydligen hade staden också hamnat på UNESCO:s världsarvslista just p.g.a. sitt gamla välbevarade centrum.